Att blicka tillbaka…

Min kloke bekant i Alingsås brukar skriva lite peppande kommentarer till mig här på bloggen ibland – uppskattas! Bland annat får jag hjälp med lite tillbakablick. Riktigt smart faktiskt. När man tycker att det känns som flera mil till målet, så vafan, hur såg det inte ut innan då? Hur många mil har jag inte bakom mig? Istället för att gräma över att jag har så in åt helvete mycket kvar att bygga innan jag är färdig, så är det rätt bra att ibland reflektera lite över hur hårt jag redan jobbat.

Bilden till höger togs faktiskt för knappt 10 veckor sedan.

Sedan dess har jag:

  • Tejpat byggplasten o plastat om i krypgrunden.
  • Antimögelbehandlat syllar (boracol).
  • Sågat cellplast o byggt ny blindbotten
  • Skurit isolering och isolerat golvbjälklag
  • Lagt golvspån
  • Jävlats med nivåskillnader i syllar och reglar
  • Limmat o skruvat golvgips
  • Lagt golvlagret
  • Rivit bort innerväggarna mot de andra rummen
  • Rivit bort gammalt byggmaterial som slaskat här o var på väggarna efter stora rivningen
  • Börjat regla ut 2″2 till nya innerväggarna
Jag är dock förbannat glad över att inte ha en sambo, fru eller barn så som det har sett ut här i kaoset. Skilsmässan hade bara blivit jobbig för byggbudgeten 😉
Annonser

Renovering – psykiskt påfrestande?

Hade faktiskt aldrig kunnat föreställa mig att det kunde vara så otroligt jobbigt med stora renoveringsprojekt. Då pratar jag inte om det fysiska, rent handlingskraftiga arbetet – utan mentalt! Särskilt när man kommer till mastodontjobb som aldrig tycks ta slut. Vid flera tillfällen har jag sagt till mig själv; imorgon, då blire bygga av, då jävlar! Sedan har jag ändå hittat på något annat, prioriterat något annat. Träning, socialt umgänge. Jo det behövs ju det med, men då står bygget helt stilla istället.

Flera gånger har jag stått mitt i kaoset och bara känt för att kräkas på skiten. Eller hämta en dunk bensin, bränna ner kåkhelvete o köpa en husvagn istället. Nu efter semestern så har jag inte riktigt lyckats komma igång igen, har bara känt mig deprimerad när jag tittat ut över byggkaoset. Vilken ände ska jag börja i liksom?!

Jag har lite kvar att göra på golvet innan det blir färdigt, men jag bestämde mig för att göra ”snickarmisstaget” nr1 och inte börja med att slutföra den delen nu – utan faktiskt börja med något annat arbetsmoment som kanske rentav syns också. Körde igång med att glesa tak och vafan, idag gick det rätt så snabbt o jobba på ensam. Helt rätt beslut! Ska se om detta kan bli min motivator till att köra på nu igen. Nu kommer jag att komma hem från jobbet på kvällarna och mötas av ”något nytt”. Det hoppas jag ska trigga mig att ta mig vidare.

Tvärstopp i bygget – igen!

Just nu är det verkligen tvärstopp. Har varit hemma i huset typ tre dagar på två veckor nu.  Två dagar (helgen) var jag iväg på socialt umgänge och lite fritidsaktiviteter, men resten har mitt jobb ätit upp då jag arbetar på annan ort. Just nu fattar jag inte hur jag ska lyckas få ihop ett kök innan jul, typ 16 bygghelger kvar…

Måste köra ett ryck i helgen. Jag förstår faktiskt mer o mer flera av familjerna man ser i Arga Snickaren-programmen. Den ångesten jag får när jag går in i vardagsrum/kök och bara ser kaos, går knappt att beskriva. Mycket beror på att jag inte ser ljuset i tunneln i huvudtaget, utan bara ett stort mörker med mycket jobb. Enda sättet att ta mig förbi skiten är att kavla upp armarna och hårdköra.

Marksysslor.

Lite kul är det allt, de som kommenterar tycker att jag borde få upp tempot och ”få mer gjort” här i hemmet, är uteslutande män som har fru/sambo hemma. När man frågar dem hur det går så visar det sig snabbt att hos dem sköter frugan ”marksysslorna”. Matlagning, städning, disk och tvätt. Undertiden hinner de bygga en del ostört. Då och då får frugan hoppa in och hjälpa till med något moment i bygget, men bara som tillfälligt inhopp, sedan marsch pannkaka tillbaka till hushållssysslorna.

Hmmz. Sedan har jag någon bekant som är ungkarl bara äter pizza och skiter blankt i rena kläder och personhygien iofs, så det är väl också en variant.

Jag trivs dock bäst som hel och ren. Den här helgen har det gått åt nästan 20 timmars arbete på att bara skura kök o badrum, handla mat, laga mat, tvätta kläder i olika omgångar, byta sängkläder osv osv. Tiden bara flyger iväg!

Det känns och märks att jag är ensam om precis allt. Jag ångrar inte husköpet eller renoveringsprojekten, men jag ångrar att jag gav mig på detta helt solo. Det är nog dags att gräva fram min tshirt som jag fick av några kollegor på mitt förra jobb. På den står det ”Sambo Sökes” och mitt mobilnr.

Jaha vad händer här då?!?!!

Ingenting alls för stunden! Glad Snickare fick slut på semestern och hamnade rätt in i hetluften på jobbet direkt. Tjänsteresa på studs till Linköping och långa arbetsdagar där/boende borta osv, så bygget står helt still. Hoppas få loss lite fritid o få igång bygget igen närmare helgen.

Jag kommer att behöva be om hjälp också. Dels har jag ett el-dilemma som jag omöjligt kan reda ut själv. Dels kommer jag önska lite hjälp när det gäller att glesa tak och framförallt när jag ska gipsa tak sedan.

Just nu är dock prognosen dyster. Jag hoppas på att få ett kök klart till jul. Det är 18st helger dit. På 18 helger + enstaka byggkvällar så vettifan om jag lyckas få ihop köket… inte utan att skippa ALLT annat i livet, dvs socialt liv, mm. Får jag däremot hjälp av ett par vänner med t.ex. att grovgipsa taket så händer det underverk på 3-4 timmar (om man är 3 pers). I need help.

Trädfällning.

Har någon kontakter i GBG-regionen som kan fälla träd? Två mindre träd fristående ska ner + en lite större ek. Eken står mellan mitt och grannens hus, precis intill ett staket mm och kräver sin man/kvinna för att bli nedtagen utan att krossa objekten omkring.

Man snickrar dåligt om man är magsjuk.

Har mest bekantat mig med toalettgolvet sista 4 dygnen där jag legat i fosterställning. Ingen idé o förflytta sig till sängen ens med tanke på att jag fungerat som en hel rymdraket hela jag.

Känner att jag har förstört lite av min semester i år faktiskt. Jag var sjukt sliten första veckan och toksov. Sedan renoverade jag bort 1,5 vecka. Därefter var jag och fjällvandrade, klippte Kebnekaisetoppen och lite annat gott och nu lider semestern mot sitt slut. Har massor med vänner jag inte hunnit träffa och mkt saker jag inte hunnit göra. Nästa semester tror jag faktiskt inte jag ska renovera ett skit på. Visst, det är goa byggadagar, för då hinner man ju göra så jävla mkt, men det jag inte hinner är ju att leva?! Eller orkar för den delen…  nu kommande dagar väger jag mellan att börja renovera igen, eller faktiskt leva. Blir nog en kombination av båda kanske bara jag får stopp på NASA-farkosten i röven…

  • Regla ut väggar
  • Riva bort massa pill
  • Glesa tak
  • Elrivning (behöver hjälp med att avlägsna gammal el här, annars kommer jag få springa upp och ner mellan 32 proppar i källaren och lösa kablar uppe på övervåningen.. kan iofs koppla på en summer, men det går smidigare o snabbare om man är två).
  • Ska beställa belysning och börja måtta ut spotplacering mm
Antingen smygstartar jag med lite denna vecka, eller så kickar jag igång nästa vecka.